Matematik: Att samtala sig till förståelse och gemenskap

Uppgiften eleverna fick vara att överföra sin modell till tredimensionella figurer på papper. Eleverna fick samarbeta två och två. De skulle diskutera matematik och utveckla samarbetet. Jag satt noggrant och lyssnade in två elever som samarbetade. Båda två var mycket aktiva. Jag skrev noggrant upp det samtal jag hörde. Det ingick i coachningen av läraren, så att läraren kunde få modeller för hur att göra, samt lyssna till hur gensvaret på undervisningen ser ut då eleverna erövrar den.

Anne-Marie lyssnar in ett samarbete, prickarna betyder att samtalet bryts, och samtalet mellan eleverna var turvis. Eleverna hade inte samarbetat ihop tidigare. De visste heller inte om att jag noterade deras samtal.

  • Du kan kolla på den du gjort tidigare, det får man liksom
  • Sen ritar jag en där,
  • Just precis, så ner och så dit
  • Du kan fortsätta med den linjen, för det är tre kuber
  • Ja, ska den ned där,
  • Ja, sen blir det en kub, sen blir det en där
  • Ska jag upp där /tittar på sin arbetskamrats bild/Blir det rätt så
  • Precis, många linjer går ju rakt igenom, man får dra ut linjerna
  • Är det så här…
  • Ja precis
  • Så, ska det inte vara något bakom
  • Sen är det en till som går så
  • Ja, så blir det upp där
  • Precis – sen så och så
  • Jag ritar bara lite linjer där
  • Ja, sen går du bara en våning ned
  • Jag tittar bara lite på dig om det blir fel – vänta det blir inte rätt
  • Jo, det blir en femkantig, det blir en sexhörning med ett y mellan
  • Då ska det vara en linje där
  • Precis
  • Mmmmm
  • Sen ska det vara långa linjer …
  • Kan man dra det så här
  • Ja, så långt som du nu har gjort, sen ska du…
  • Ja nu fattar jag verkligen
  • Nu blev det inte rätt i mitt papper
  • Hur ska jag göra det här nu
  • Du kan göra så här – hit och dit och hit
  • Jag ska färglägga min
  • Så här?
  • Precis, sedan så här och så här
  • Jag får se din X, åh så snygg den blir – /eleven tittar på andra gruppers arbeten – så här ser min ut så här långt
  • Sen så ska du dit, dit, dit – när man hållit på ett tag så ser man det, jag har bara en platta till. Vänta
  • Så, ska jag färglägga nu
  • Ja om du vill
  • Jag ska inte göra hela
  • Det blir lättare när man har färglagt den, då blir det mycket lättare att se /talar med läraren/ läraren mumlar
  • Det börjar likna den faktiskt, ska vi rita benen,
  • Vi kanske kan ta två ben
  • Ja, det kanske kan funka, sen är vi klara. Om man tittar så ser det hel konstigt ut /eleven vrider på sitt papper / det ser helt konstigt ut – nu gör det så – det liknar ett helt rum, det blir liksom trappor…
  • Ja, så blir det…

*********

 

Jag gjorde samma sak i en årskurs ett där läraren hade givit eleverna uppgiften: TRE KATTOR FÅR FEM KATTUNGAR, hur många kattungar har då varje katta:

  • Det kan inte bli jämt
  • Det blir en mamma kvar
  • Det skulle ha varit sex kattungar
  • Det går inte
  • Alla mammor kan inte ha barnen ihop
  • Hur tänker du då?
  • Tre mammor kan inte föda fem ungar?
  • Det kan man visst?
  • Alla kattmammor kan visst föda fem kattungar?
  • Om alla tre kattmammor får fem ungar så blir det 15 ungar.
  • Kattor kan föda fem kattungar.
  • Jag menade ju så
  • Men du sa ju inte det
  • Vad menar du med delat
  • Jag menar inte att man ska dela kattorna på mitten
  • Jag menar att de kan låna kattungar, delar med varandra, de har kattorna kan ha ungarna varannan dag. Så kan kattorna göra.
  • Så kan inte kattor inte göra
  • Det gör mina kattor. Dom delar på kattungarna.
  • Jag trodde du menade att man skulle dela på dom.
  • Kan vi inte försöka dela  upp kattungarna. En kattmamma kan ju ha två barn, den andre kan ha en och den tredje kan ha …
  • Kan vi göra som jag sa
  • Dom får först ha en varsin, så kan vi dela upp…
  • Jag tycker att en ska ha en och två kattmammor ska ha två stycken var…
  • Vi gör som vi sa..
  • Vi har ju ett förslag …
  • Man kan ju göra på flera sätt, jag tänker så här…
  • Nu gör jag helt fel, jag är nog knäpp i bollen, kolla på katten som jag gjorde, din katt har en lång hals

Detta samtal utspelade sig mellan elever som samarbetade. De går i årskurs ett.

Jag har under min lärartid gjort nedteckningar av elevsamtal för att själv utveckla min undervisning, förstå hur eleverna använder begrepp som tillhör ämnet. Till en början gick det här arbetet trögt men jag lärde mig att faktiskt göra dem lite då och då, jag lärde mig också att värdera nedslag i min undervisning för att lyfta den till ett metakognitivt perspektiv där jag själv kunde utveckla mig som lärare. Det blev till en början så att jag lyssnade in mina elevers samtal, sedan tecknade jag ned då jag fann något intressant och något som förvånade mig, sedan lärde jag mig att följa tankegångar och lyssna in hur gensvaret  blev på min undervisning. Den bärbara datorn är ett ovärderligt redskap i klassrummet. En ynnest att kunna slå sig ned med den och notera det eleverna säger. Jag vill också ha underlag för det jag tänker, alltså kunna utveckla det som faktiskt äger rum och inte det jag tror äger rum. Jag har arbetat formativt i den större delen av mitt lärarliv. Och det tog tid innan jag förstod det egna värdet i att dokumentera. Nu gör jag det jämt. Blir en del av lärarfortbildningen tillsammans med eleverna och det fokus jag har för min undervisning.

Om jag tittar i Lgr 11 så finner jag att undervisningen har stöd och mandat i läroplanen i dessa ord och meningar:

Jag väljer att härleda detta till Lgr 11 och läroplansdelen:

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
  • Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
  • Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta personligt ansvar.
  • Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
  • Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.
  • Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem.
  • Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
  • Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vila och lust att lära.

Jag kan hitta flera meningar som stöttar arbetet jag följt. Jag tror att vi i efterhand kan titta på lektionernas innehåll och bättre relatera till det som ägt rum i klassrummet. Jag är mer intresserad av efterarbete än förarbete. Jag skriver om detta i min nya bok – NU LER VYGOTSKIJ – som kommer ut detta år, troligtvis i augusti.

Gensvar från bloggläsare:

anna_bring Anna Bring 

Härligt blogginlägg av @Korlingsord: Matematik; Att tala sig till förståelse och gemenskap - http://bit.ly/dTEcz7

 

1 kommentar till Matematik: Att samtala sig till förståelse och gemenskap

  • Å vad roligt att den här bloggen är igång igen! Vilka härliga, utvecklande samtal kring matematik.

    PS. Det står ”Automatiskt utkast” som rubrik, fast den riktiga rubriken syns i title-fältet. Något knas med bloggtemat? DS.

Lämna ett svar

 

 

 

Du kan använda dessa HTML taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>